Experten om IBD: Prognosen är god

Att drabbas av inflammatorisk tarmsjukdom idag är ofta inte så dramatiskt som tidigare, menar läkaren Robert Löfberg vid Sophiahemmet i Stockholm. Under senare år har kunskapen om inflammatoriska sjukdomar ökat, diagnosmetoder förbättrats och behandlingsmöjligheter utvecklats.

— Prognosen är numera mycket god och inflammatoriska tarmsjukdomar är inte längre en orsak till kortare livslängd.

Robert Löfberg är medveten om att vissa patienter upplever svårare besvär med t ex buksmärta och diarré än andra. Komplikationer som förträngningar i tarmen kan leda till svåra buksmärtor. Samtidigt vill han vara tydlig med att de flesta patienter lever ett bra och obehindrat liv med inflammatorisk tarmsjukdom.

På IBD-enheten, Stockholm Gastro Center, vid Sophiahemmet där Robert Löfberg är verksamhetschef har man drygt 1 500 patienter med inflammatoriska sjukdomar i mage och tarm. IBD står för ”Inflammatory Bowel Diseases” som är ett samlingsbegrepp för bl a ulcerös colit och Crohns sjukdom. Robert Löfberg är en av de läkare i Sverige som forskat mest inom området.

Diagnosen ställs tidigare

De diagnostiska metoderna har förfinats och inom sjukvården har vi blivit bättre på att diagnostisera och identifiera patienter med risk för komplikationer, berättar Robert Löfberg.

— Idag fångar vi upp patienter tidigare så att de inte hinner bli så svårt sjuka.

Robert Löfberg är docent och tidigare ordförande i den svenska intresseföreningen för forskning kring de inflammatoriska tarmsjukdomarna. Läkare som tar hand om inflammatoriska tarmsjukdomar är i de flesta fall medicinska gastroenterologer, men enligt Robert Löfberg har ett nära samarbete mellan olika specialistläkare lett till ett bättre omhändertagande av patienter.

Forskningen går framåt

Inflammatoriska sjukdomar är komplicerade. Många frågor kring varför de uppkommer återstår men hela tiden görs framsteg i forskningen. Olika faktorer av betydelse för utvecklingen av sjukdom, både skyddande och utlösande, identifieras löpande vilket bäddar för ännu bättre behandlingsmöjligheter i framtiden.

— Vår kunskap om ulcerös kolit och Crohns sjukdom har avsevärt förbättrats de senaste åren, säger Robert Löfberg.

Beteckningarna ulcerös kolit och Crohns sjukdom är kanske egentligen betydlig flera olika tillstånd och det centrala är hur patienter svarar på behandlingen.

Inte så sjuka patienter idag

När sjukdomen befinner sig i lugnt skede (”remission” i läkarspråk) mår de flesta mycket bra och Robert Löfberg berättar att han sällan träffar riktigt svårt sjuka patienter längre. Sjukdomarna tycks ha ändrat karaktär och har idag ett mildare förlopp än vad man såg förr. Patienter är idag också mer medvetna och söker vård tidigare.

— Ju bättre patienter lär känna sin sjukdom, desto större är förutsättningarna för att de ska kunna tolka och förstå symtom och söka hjälp när det behövs.

Läkare har en viktig roll i att utbilda patienter om sjukdomen. Att ge generella råd och riktlinjer för patienter med kroniska inflammatoriska sjukdomar är dessvärre svårt. Något som Robert Löfberg ofta får förklara för patienter är att sjukdomsprofilen kan se väldigt olika ut för olika människor och att man reagerar olika på en och samma behandling.

— Det kan mycket väl vara så att om en behandling inte fungerar så gör en annan liknande behandling det. Man måste alltid prova och utgå från varje individ.

Bättre behandlingsmöjligheter

Behandlingsmöjligheterna utvecklas successivt. Revolutionerande framsteg har gjorts inom den kirurgiska terapin. Förr opererades stora delar av tarmen bort, men idag är man inriktad på att bevara tarmen i möjligaste mån. Tidigare var det vanligt med ”påse på magen” efter operation, men idag finns alternativ som till exempel bäckenreservoar. Framstegen har gjort att komplikationer efter operation har minskat.

— Operationer är mer sällsynta och mindre dramatiska idag. Man inleder alltid först med medicinsk behandling som har snabb och god effekt för merparten av patienterna.

Valet av behandling beror bland annat på var i tarmen inflammationen sitter och hur pass sjuk patienten är. Ofta är en kombination av olika behandlingar bäst. Flera nya läkemedel har introducerats de senaste 10-15 åren som effektiviserat behandlingen vid akuta skov av IBD. Flera så kallade biologiska läkemedel kan för många av patienterna innebära en varaktig förbättring med låg risk för biverkningar. De kompletterar eller ersätter nu annan behandling vid IBD och används redan för en rad besläktade inflammatoriska sjukdomar som ledgångsreumatism och psoriasis.

Även alternativa behandlingar har börjat användas stort i framförallt Japan. Långtidsbehandling med vissa läkemedel innehållande 5-ASA eller sulfasalazin kan minska risken för en ny attack med 70-80 procent för patienter med ulcerös kolit. Andra läkemedel, som t ex azatioprin har förebyggande effekt vid Crohns sjukdom.

— Jämfört med för bara tio år sedan är prognosen betydligt ljusare idag för patienter med inflammatorisk tarmsjukdom, avslutar Robert Löfberg med tillförsikt.